söndag 18 januari 2009

"Interaktiv gestaltning"


Åsas idé!





Från Sickan Carlsson till Ingmar Bergman!(Bibbis citat)
Jag tycker att klassens redovisningar var enormt bra och intressanta att få ta del av. Alla höll väldigt hög kvalitet och gav mig mycket personligen.
Det känns så roligt att alla var så engagerade och delaktiga i varandras redovisningar t.o.m. i vår som låg sist på fredagen och var lite dyster!
Jag hoppas att det ändå kom fram att vi i grupp 4 har en framtidstro och tror att det går att förändra samhället och att vi inte alltid ser allt i svart! Processen var både rolig och jobbig, men vi känner oss nöjda med slutresultatet.
Tack för alla underbara tankar och idéer under vår redovisning!

Barnet och Världen
Jorden kan du inte göra om.
Stilla din häftiga själ.
Endast en sak kan du göra:
en annan människa väl.
Men detta är redan så mycket
att själva stjärnorna ler.
En hungrande människa mindre
betyder en broder mer.

Denna dikt av Stig Dagerman tycker jag säger så mycket. Det är så lätt för oss vuxna att känna vanmakt över allt elände och lidande i världen vilket gör att vi blir handlingsförlamade. Det är egentligen så lite som behövs för att göra någon annan människa glad. Det är viktigt att vi inte förlorar tron och hoppet om att kunna hjälpa andra som har det värre än oss. Skolan har där en stor uppgift tycker jag att hjälpa barnen i deras funderingar och tankar om all ondska som finns i världen. Samtidigt får vi inte belasta barnen med vårt dåliga samvete utan barnen måste få lov att känna sig som barn och att ansvaret vilar på oss vuxna. Vi får inte glömma att det inte är mängden som räknas, utan tanken, avsikten och uppriktigheten som ligger bakom varje enskild handling mot en bättre värld som skall värdesättas. Att handla väl mot andra är att lida med deras smärta och glädjas med deras glädje. Kärleken till våra med människor anser jag vara livsnödvändig, vi kan inte leva om vi inte har någon att älska eller identifiera oss med. Detta är framförallt oerhört viktigt för barnen.


fredag 16 januari 2009

Skissboken v.3

"Var går gränsen?"


"Spränga gränser"


"Gränser finns bara i människors hjärtan och hjärnor."


"Gränslös kärlek"

"Rivna gränser"
Skissboken
Jag har under den här terminen gradvis förändrats som individ, men jag har svårt att sätta fingret på vad som förändrats. Jag är väldigt tacksam över att få uppleva och vara delaktig i den här processen.
Jag har alltid älskat att teckna och måla så länge jag kan minnas, men möter ibland människor som gärna vill ifrågasätta mitt sätt att tolka världen. Det anses för snällt och många gånger för konkret föreställande. Men jag tror att jag har funnit min stil och vill gärna behålla den. Varför skulle det vara bättre att måla provocerande, färgsprakande och abstrakt än snällt, dovt och konkret? Jag tycker att det är underbart med alla olika sorters uttryckssätt och tolkningar. Det vore ju fruktansvärt om alla gestaltade det upplevda och sin omgivning likadant. Min skissbok är personlig och beskriver mig som person. Det är den levda världen jag tecknar och målar, mina upplevelser och erfarenheter. Det finns ingen given regel för hur vi skall gestalta något. Vi ser alla saker på olika sätt beroende på tillfället eller vår avsikt. Jag har blivit mer medveten om hur viktigt det är för mig som lärare att acceptera elevernas olika sätt att uttrycka sig även om de skiljer sig från mitt eget sätt att uttrycka mig. Det är betydelsefullt att jag som lärare är lyhörd och respekterar elevens arbete då det kan vara mycket känsligt att prata om den egna bilden, samt att vi uppfattar kritik på olika sätt. Det är viktigt att eleverna ges möjlighet att få värdera sina bilder och berätta om sina idéer och intentioner med bilden, vilket ökar min förståelse för bildens innehåll. Men för att eleverna skall känna glädje och engagemang måste jag som lärare stötta, entusiasmera och bygga upp en tilltro till elevens egen förmåga. Därför är det viktigt med kontinuerliga samtal både under förberedelserna, produktionen, samt för att utvärdera slutprodukten.
Jag tycker att det har varit väldigt roligt och stimulerande med skissboken och är faktiskt riktigt nöjd med innehållet. Genom att teckna och måla världen omkring mig lär jag mig att se den. Men fantasin behöver näring precis som cellerna i kroppen och växer inte i isolering. Det är visserligen viktigt att lita på sin egen förmåga och erfarenhet, men också lära sig av andras. Det finns så mycket som jag inte kan och så mycket som jag vill lära mig, men livet är långt! Jag saknar skissboken och har precis köpt mig en ny. Vi får väl se om den blir annorlunda!